Jag hatar dig för att du är den vackraste människan jag mött och för dina jävla förtrollande ögon.

För att du ser rakt igenom mig och avslöjar mina lögner och får mig att vara ärlig när jag inte vill.

Jag hatar dig för att du har bosatt dig i min hjärna och i mina ögon och tagit över mina tankar och styr mina drömmar åt motsatt håll.

Säger saker som berör när jag inte vill bli berörd.

Och att du ständigt finns i min värld utan att jag har bjudit in dig.

Att ett enda ord från din perfekta mun kan få mig att antingen flyga eller krympa.

Att hela min kraft och all energi går åt till att inte tänka på dig,

ditt förbannade hår, dina händer, dina läppar.

Jag hatar dig mest för jag inte rubbat din existens och för att du orsakat kaos där ett sovande lugn rådde, som du har.

 

 

Vi håller på med dikter och massa andra liknande saker i skolan, haha här har ni eeeeen! Hoho.